”Du kommer inte med några pekpinnar eller säger vad vi ska göra utan erbjuder bara alternativ att prova”. Den här återkopplingen fick jag efter en föreläsning häromdagen och det gör mig så glad att en av mina viktigaste intentioner når fram. Jag är övertygad om att pekpinnar avskräcker snarare än motiverar och jag tror inte att någon av oss vill att andra ska tala om hur vi ska leva våra liv.
Jag upplever att vår skärmtid förknippas med en hel del skam. Vi skäms över att vi tillbringar mer tid online än vi önskar och tror att vi är ensamma om att ha svårt att släppa taget om skärmen. Att ha förståelse för att vår uppkopplade värld är designad för att få oss att lockas dit (och stanna kvar så länge som möjligt) kan göra att vi blir snällare mot oss själva. Att försöka släppa känslan av skam och fokusera på att skapa vår egen digitala balans, baserad på våra förutsättningar och behov, kan verkligen bidra till ökat välmående.
Att jobba med hälsa och digital balans gör att jag har legitima skäl att hela tiden fördjupa mig inom området. Jag köper fler böcker än jag har plats för, känner hur tiden försvinner när jag hittar en intressant forskningsartikel och jag älskar att ställa nyfikna frågor till människor kring deras vanor och beteenden. Av allt jag lär mig delar jag med mig av det som jag tror kan inspirera andra till att skapa det bästa liv som går eftersom jag är övertygad om att en digital balans verkligen kan bidra till det.
Är du nöjd med din uppkopplade tid eller finns det något du skulle vilja justera?
PS Du har väl inte missat min bok i ämnet? Finns också som kortversion för den som snabbt vill få koll på ämnet digital balans. Du hittar böckerna här.